Vart man än ser, så trycks man bara ner. Som jag inte visste fanns, men nu går allt som en dans. Dans såsom bugg, får en kniv i sin rygg. När man vänder sig om, önskar alla att man inte kom. Falska vänner finns, så långt tiden minns. Men riktiga vänner finns färre, så därför är det värre. Att lita på alla, så börjar alla att mig skalla. Kniv i min rygg, gör mig så skygg.
1 kommentar:
Här går man in varje dag oxå skriver du INGET!!;)
Skicka en kommentar