This is my life?

Jag har inte hittat min plats än, men jag är på väg. Jag känner det på mig! Ta mig inte som en idiot, snälla. Jag ÄR inte sån här jobbig människa. Jag är bara osäker på hur jag ska göra och beté mig. Det är inte så lätt när sin innehållsförteckning inte är fylld. Jag är fast mitt i en rondell, massa vägar, men bara en är rätt. Så jag vill inte gå fel väg, för det är inte alltid så enkelt att vända och gå tillbaka. Tillbaka till det gamla, kommer jag inte nu, men jag kan alltid se ljust och försöka hitta en väg liten bit tillbaka till det gamla... Jag ÄLSKAR det jag håller på med idag, men inget verkar falla på plats för mig. Det är som att lösa ett 10.000 bitar´s pyzzel och några bitar saknas. Så man måste leta, ha tålamod och leta efter dom. Svaren på alla gåtor på vägen. Men jag vet att jag kommer hitta rätt någon dag. Men jag har ingen aning om vilken. I morgon, eller om flera år, det vet jag inte. Men jag VET att svaret kommer att hittas. Alla puzzelbitar kommer att finnas. Så kommer allt att lösa sig... Jag ska släppa ALLT jag har nu, utom mina käraste KäRaStE KÄRASTE, vänner, och familjen. Starta om allt.Allt är så mycket svårare när amn inte har en vägledare...